vikkii

Vänd mig ut och in. Dra ut mitt blodomlopps sköra trådar.
Kapa alla  mina nervimpulser
Ta bort mina läpper, min tunga, min skrivförmåga.
Gör mina händer hårda istället för mjuka.
Få mitt hjärta att sluta längta, sluta slå.
Glöm alla min smekningar , dina rysningar.
Förstör mitt luktsinne och ersätt det med ursinne
Ändra färgen på min ögon, jag vill ha samma fina färg som du.
Deformera mina ben.
Varför inte bränna allt som rört vid dig?
Att slita ut det som håller mig vid liv , skulle inte räcka.

Under påverkade minuter försvann mina spärrar
Alla murar jag så omsorgsfullt byggt, raserade som om året vore 1989.
Varje litet andetag jag tagit under min livstid hotade att spränga mitt inre.
Min vänstra lungas sista kraftansträngning.
Blev som en barfota spark på den tjocka metalldörren. Ja, metalldörrar hindrar alltid
en desperat själ.
Jag känner hur jag sakta sakta dras ner i nånting
och oh vad jag önskar, att jag kunde lösas upp till atomer.
Varje ord varje handling skulle slå sönder mig till små beståndsdelar.

Jag vill minnas våren 05 som om det var igår.
Jag vill att varje litet andetag jag tagit under min livstid ska spränga mig
Jag vill att min vänstra lunga ska kollapsa
Jag vill ramla ihop när någon går ifrån mig.
Jag vill lugna mina skakande händer
Men först vill jag sparka sönder den jävla metalldörren.

Kom nära nära.
Det är inte som om det inte hänt förut.
Men så nära som du varit
Har ingen annan.
Det är inte som om det inte hänt förut.
Att du gått din väg och kommit tillbaka.
Det har alla gjort
Kom nära nära.
Så nära att jag hör ditt hjärta dunka.
Dunk
Dunk
Jag vill somna och drunkna till dina hjärtslag.
Det är inte som om det inte hänt förut.
Att hjärtslag fått mig i obalans.
och det slutar med att jag dansar som i trans.
Så nära får ingen gå.
Det är inte som om det inte hänt förut
För så nära som du varit
har ingen annan.

Bland minnen och ciggfimpar, bland urdruckna, sönderslagna flaskor.
Med bilder, vänner, musik.
Soluppgångar eller nergångar.
Bland skrubbsårade knän och blåmärken.
Med en emotionell baksmälla som inte går att mäta.
Större än gårdagens alkoholbedövning.
Du drack din volym i ren form. Ingen hade kunnat förespå den stormen.
Ja, total lycka.
Men allt de där glada slutar när han börjar rycka.
och trycka.
En sista gång.
Du skulle dansa till dina drömmars regnbågar.
och när du väl kom fram, då skulle du sätta dig där. vid ena änden av din dröms båge
och låta fullheten förlama det som ännu inte bedövats.
( ditt hjärta)
Låt dom små gröna älvorna ta dig dit. och på vägen känn ditt största nederlags bittra smak i din (ännu inte bedövade) mun.
Men dina desperata rörelser tog dig aldrig dit, till ditt egna lilla paradis.
Du vaknade och kände tallbarren i din mun och jorden i din näsa.
Förvirrad stod det på din panna.
Och du insåg, så nära som du var igår. så nära har du aldrig varit.
Du raderade inte siffrorna utan en anledning.