vikkii

Det jobbiga gröna ljuset som busschaffören vägrade släcka.
Den jobbiga känslan i rumpan som suttit för många timmar.
Ont i magen efter all mat,allt godis, alla dessa Yoggi jalla, puckosar och yoghurtar man ätit.
" Jag har varit i alla städer"
Autobahn mitt i natten, med en buss full av människor som jag aldrig trodde jag skulle
lämna Sveriges gränser med.
" Jag har aldrig..." leken som inte kom riktigt igång.
& Det jävligt jobbiga ljuset som fortfarande var tänt.

Yes, en tid som runnit iväg, en situation som inte kommer upprepas en
resa som aldrig kommer glömmas. En vecka av nästan total frihet.
Pojkar från Belgien, champs elysses, tunnelbanan,carte orange, bussguidning through paris
at night, skabb hotel som hade fläckiga och sönderrivna lakan.

Jag saknar att gå till tunnelbanan & vända mig om, gå in i de knähöga betonggrisarna, ramla & få blåmärken.
Att gå runt idrottsanläggningen & diskutera Timbuktu eller P. diddy.
Hoppa över staket & inte komma över sen.
Dekorera hotelrummet så att de blir lite mer Hanna, Carro & Vikki aktigt.
Skrika på Matilda för att hon inte sköljt handfatet efter att ha borstat tänderna .
Vara på disneyland, vänta på disneytåget, sjunga Katarinasången.
Känna att man slösat bort en hel dag på Disneyland.
Jag skulle få slicka golvet på en offentligtoalett om jag sa att jag inte saknade nätterna.
Klart jag saknar nätterna, särskilt från tisdagen & framåt men men..
Skulle vilja sitta där på sängen och skriva i Paris boken.

Men mest av allt saknar jag den där första kvällen då vi gick till Eiffeltornet på kvällen.


Sista gången.


( hoho, glömde tillägga,
Saknar att låtsas att man sover & höra allt ni pratade om.
De berättade jag aldrig för dig )