vikkii

Hur mycket man än kämpar emot, hur ont det än gör så har livet den underbara förmågan
att gå vidare utan att du kan göra någonting åt det.
Spelar ingen roll om du ligger på sängen och känner hur hjärtat långsamt pumpar ut blod till dina ådror eller
om du är bland dina närmaste finaste vänner och skrattar, livet stannar inte.
Du kan drömma, önska,sakna, längta tillbaka till men när du sen öppnar ögonen så kommer det som
en chock när du inser att livet har passerat förbi.
Det gäller att le genom det svåra,hårda,tunga jobbiga,onda.
Le och fortsätta leva.
Tills det en dag inte är lite fejkat eller tungt. När leendet inte döljer ett sönderslaget och kaosartat inre.
Och ja det vore en lögn  att säga
att Uppsala är lika färgglatt nu som det var då.
att cheeseburgare är så goda som de var förut med honom.
att min säng är lika gosig och skön som när du låg där.
eller att jag lyser lika stark nu som med dig brevid mig.

Men uppsala har sin glans, sin färg, lite svagare bara.
cheeseburgare är fortfarande förjävligt goda
Sängen är verkligen inte lika gosig men den funkar ändå
och jag kanske inte lyser lika starkt just nu men det kommer.

Även om jag kommer fortsätta hoppas, gud vet hur länge så har jag lärt mig att inte låta tiden bara gå.
Det är dags att le genom det onda
det trasiga
det kaosartade.
Le, le,le bara le hela dagen. Och vem vet, snart kanske det spricker upp för mig med.
Och någonstans långt där inne hos mig, vet jag att allt kommer lösa sig,någongång.

(And the hardest part was letting go, not taking part)

För första gången är allt kaos.
Jag kontrollerar ingenting.
Allt snurrar och flyger runt.

Trött, livrädd,ostadig

Mina fötter är inte på jorden
Tappade mitt huvud för längesen
åh gud vad jag är rädd.
Helt lost
Jag har slungats ut så långt från min kurs att jag undrar om jag någonsin hittar tillbaka

here's hoping I will not drown.

Jag skulle göra allt för att ha dig vid min sida igen.
Ge dig hela världen och alla dess under.
För att för en sekund eller två vara oslagbar i dina ögon.

När hösten kommer åker jag härifrån.
Det finns ingen luft att andas. Inte här, inte nära dig.
Här har klockan stannat, i gårdagens oss.
Här slår mitt hjärta för dig.

på andra sidan jorden vill jag hitta mig själv.
Min stabilitet,jämnvikt.
Och inga ögon kommer vara dina.
Inget leende kommer va ditt.
Inget skratt kommer låta som ditt.
måste bort.

Skulle ge dig hela världen och alla dess under.
Men jag är inte oslagbar i dina ögon längre
och därför går jag nu.
Därför måste jag gå.