som olösligt fett & bikarbonat
Jag träffade en gammal "love" idag. Så kom jag och tänka på hur jag brukade ligga och tänka på hur det skulle bli. Hur jag aldrig skulle glömma honom, hur skulle man kunna glömma honom? Ingen någonsin skulle vara så underbar som han, ingen skulle ha så vackra ögon, ingen skulle ha så släta händer som hans. Framför allt, ingen skulle kunna såra mig som han kunde.
Men så glömdes han bort och ersattes med nya. Nya tankar om att ingen var så unberbar som han, ingen hade så vackra ögon som han, ingen hade och ingen skulle någonsin få så vackra armar som han och allt de där. Nu kommer jag ihåg hur jag brukade ligga och tänka att när jag blir gammal kommer jag komma ihåg honom för han var något speciellt. Men jag tänker samma tankar nu.
Att jag aldrig kommer glömma dig och ingen kommer någonsin betyda lika mycket som du gjort & gör.
Men så vips kommer någon ny & du kommer glömmas som alla andra.
Vem kunde tro att det skulle ta sån tid att öppna två konservburkar med en högerkonservöppnare när man är vänsterhänt?
Du vet att verkligheten är inte alltid är så verklig.
Du vet att verkligheten är inte alltid är så verklig.
Kommentarer
Trackback