vikkii

Önskar ibland att det skulle vara hat inblandat. Fast jag vet att det egentligen krävs kärlek.
En fysisk hatfylld knuff. Mot mig, så jag på riktigt skulle känna bort bort, vill inte ha dig.
Jag är redan halvt borta
väntar med att kapa de sista banden. För ont i hjärtat fortfarande.
Behovet av att fråga, prata har försvunnit. Låter orden förvandlas till energi i kroppen.
Finns så mycket att säga men det har förlorat sin mening. Stoltheten har täppt
igen munnen.
Vill tro att jag börjat skina igen.
Börjat drömma om att förlora mig hos någon annan.
Vaknar, kallsvettig och livrädd men inser att livet har sin gång.
Någon gång måste det komma en annan.
Känner mig så liten.
så ensam
så jävla ensam.
Önskar ibland att du skulle hata mig och jag dig. för det är enklare att hata än att älska.
Det Gör inte lika ont att hata som att älska.
Men det går inte att tvinga, eller ändra.
Därför älskar jag, även om det gör förjävligt ont.